Runt om i världen dör tusentals människor varje år på grund av förfalskade läkemedel. Många fler blir förlamade eller får allvarliga hälsoproblem som ett resultat av att ha tagit förfalskade läkemedel som kan vara förorenade eller föråldrade2.

Teva har förenat sig i kampen mot förfalskade läkemedel och har utarbetat en ny 2D streckkod som kan innebära slutet för dessa ofta farliga falska läkemedel. Teva har investerat över 100 miljoner dollar i en ny serialiseringsteknik för att garantera äktheten hos sina produkter och därmed ge ökad trygghet åt både återförsäljare och konsumenter. 

Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att intäkterna från förfalskade läkemedel ligger på omkring 200 miljarder dollar, vilket motsvarar cirka 10-15 procent av den globala läkemedelshandeln3. De kan säljas t.ex. på den svarta marknaden eller över internet.

Eftersom användningen av förfalskade läkemedel ökar globalt har Teva gjort sina läkemedel ännu svårare att förfalska genom att placera en 2D streckkod, med ett motsvarande globalt spåridentifieringsnummer, på 326 förpackningslinjer. Galit Meyran, som leder serialiseringsprojektet, har sedan 2015 planerat hur man bäst kan implementera de nya streckkoderna.

Meyran anser att streckkoden kan ge patienterna ett ökat förtroende för de produkter de tar. "Det är en liten streckkod som har stor inverkan på våra patienters hälsa och uppfyller vårt varumärkeslöfte. Konsumenten får bekräftat att de har en äkta produkt och att ingen försöker sälja på dem förfalskade läkemedel. "

Läkemedelsindustrin har länge betonat vikten av spårbarhet i kampen mot förfalskning, men det har inte stoppat kriminella ligor från att producera och framgångsrikt sälja förfalskade läkemedel. Förfalskare har kopierat alla typer av läkemedel från aidsmedicin till malariatabletter. En uppskattning visar att 1 av 10 medicinska produkter i låg- och medelinkomstländer är undermåliga eller förfalskade enligt WHO4.

Meyran, som har arbetet med hundratals anställda på 38 Teva-anläggningar världen över för att driva projektet framåt, tillade: "På Teva slutar vi inte vid att tillverka produkten och leverera den till marknaden, utan vi vidtar alla åtgärder för att patienter och apotekare kan verifiera att läkemedlet de håller i sin hand är ett äkta Teva-läkemedel. "

Under de senaste åren har Teva arbetat med regeringar och tullmyndigheter runt om i världen för att försöka stoppa utbudet av förfalskade läkemedel. Under 2013 hjälpte Teva till att stoppa en sofistikerad förfalskningsoperation efter att en patient i Tyskland upptäckte stavfel på en läkemedelsförpackning och kontaktade företaget. Teva köpte några förpackningar av den misstänkta produkten för att testa i sina egna laboratorier och upptäckte att även om läkemedlet innehöll äkta läkemedelsingredienser, framställdes det inte av dem som produktförpackningen hävdade.

För att bekämpa det ökande hotet mot förfalskade läkemedel och för att hantera lagstiftningsförändringar kommer Teva att byta förpackningar för miljarder tabletter och kapslar som produceras varje år och implementera den nya streckkoden. Det är första gången Teva har drivit ett så stort projekt där så många olika avdelningar och globala och lokala team runt om i världen i Teva har varit delaktiga.

Meyran, som tidigare jobbat som IT Risk Officer och varit anställd i Teva i sex år, tillade att projektet är resultatet av år av samarbete mellan dussintals avdelningar. "Det här projektet har verkligen inneburit ett globalt team, med bland annat artwork, upphandling, supply chain, packaging och många fler", sa hon.

"Det är ett stort globalt projekt för företaget som kommer att påverka alla delar av vår verksamhet. Det är en stor framgång att se så många olika avdelningar samlas för att dela sin kunskap. Som en orkester där alla musiker måste jobba i samklang och perfekt precision för att musikstycket ska låta bra”, tillade hon. "Det har varit utmanande, men jag är stolt över projektteamet som har gjort det här tillsammans."

Historiskt har användningen av förfalskade läkemedel inte varit utbredd i industriländer som USA eller Västeuropa, men med många konsumenter som nu använder internet för att köpa billig medicin har exempel på falska läkemedel fått ett uppsving över hela världen. WHO uppskattar att andelen falska läkemedel i Afrika och i vissa delar av Asien och Latinamerika ligger på 20-30 procent av marknaden5. Ofta påverkar försäljningen av förfalskade läkemedel främst dem som lever i tredje världen, men försäljningen av dessa läkemedel har också upptäckts på starkt reglerade marknaderna i USA och EU.

Under 2014 tog Food and Drug Administration (FDA) i USA fram en plan för att bekämpa den enorma skada som orsakas av att använda förfalskade läkemedel. Denna plan innebär nya regleringar som säkerställer att varje förseglingsenhet kommer att serieiseras senast november 2018. EU följde efter och kommer att introducera serialisering i februari 2019, medan Ryssland också planerar att genomföra liknande förordningar senast i januari 2020.

 

Se källor:

[1] Källa: https://www.strategyand.pwc.com/reports/counterfeit-pharmaceuticals

[2] Källa: https://www.economist.com/node/21564546

[3] Källa: http://www.who.int/bulletin/volumes/88/4/10-020410/en/

[4] Källa: http://www.who.int/bulletin/volumes/88/4/10-020410/en/

[5] Källa: http://www.who.int/medicines/regulation/ssffc/publications/gsms-report-sf/en/