Låt oss prata om… migrän

Migrän är en komplex neurologisk sjukdom som drabbar uppskattningsvis en miljard människor världen över.

Migrän är mer än huvudvärk. Ofta påverkar anfallen hela vardagen, och därmed även livskvaliteten. I denna text kan du läsa om vilka typer av migrän som finns, vilka utlösande faktorer som kan leda till migrän och hur du kan förebygga anfallen. Här finns också praktiska tips som kan hjälpa dig att klara det dagliga livet med migrän bättre. Lär dig mer om vilken betydelse näringsintag och stress kan ha samt tips på avslappningstekniker och träningsformer som kan bidra till att mildra anfallen.

Vad är migrän?

Migrän är den tredje vanligaste sjukdomen i världen. Uppskattningsvis lider en miljard människor av migrän, några får migränanfall bara ett par gånger om året, andra flera gånger i månaden och vissa i stort sett dagligen.

• Risken att drabbas av migrän är som störst i åldrarna mellan 20 och 50 år. I den här åldersgruppen drabbas tre gånger så många kvinnor som män.
• För många börjar migränanfallen redan under puberteten.

Cirka två tredjedelar av alla drabbade har anhöriga som också lider av migrän, vilket talar för att även genetiska faktorer har betydelse för om man drabbas eller ej.

Migrän är en neurologisk sjukdom som kan bestå av flera olika symtom. Det främsta symtomet vid migrän är huvudvärken: kraftig och pulserande, framför allt i området kring ögonen, pannan och tinningarna – ofta bara på ena sidan. På följande sidor kan du läsa mer om migrän och dess symtom.

Mer än bara huvudvärk

Migrän är ett komplext tillstånd som kan pågå under flera timmar eller dygn. De smärtsamma anfallen kan förvärras av fysisk aktivitet och åtföljs inte sällan av andra besvär, till exempel illamående, kräkningar samt känslighet för ljus, ljud och lukt. Utan behandling varar migränanfallen oftast mellan 4 och 72 timmar.

Vid ett pågående migränanfall är det svårt att ägna sig obehindrat åt arbete, sport och familjeaktiviteter. Migrän har med andra ord en mycket stor inverkan på livskvaliteten.

Viktigt att förebygga anfallen

Genom att försöka förebygga migränanfallen eller minska dess svårighetsgrad kan du få en bättre livskvalitet, trots migrän.

Olika typer av migrän

Inget migränanfall är det andra likt vad gäller intensitet, varaktighet, tillhörande symtom eller hur det påverkar en personligen. Men man kan ändå göra en uppdelning i följande övergripande grupper:

Migrän med eller utan aura

Vid migränanfall med aura upplever den drabbade neurologiska symtom före anfallet som kan hålla i sig upp till en timme.

En aura yttrar sig till exempel genom:

• synstörningar som flimmer eller störningar i synfältet
• domning eller försämrad känsel i ena sidan av huvudet/ansiktet/armen
• talsvårigheter eller svårighet att hitta vissa ord

… eller en kombination av dessa symtom.

Migrän med aura förekommer hos cirka 20 % av de drabbade

Episodisk eller kronisk migrän

Kronisk migrän föreligger när den drabbade har minst 15 dagar med huvudvärk per månad under en period på tre månader, och minst åtta av dessa har typisk migränkaraktär (till exempel pulserande eller halvsidig smärta, som åtföljs av illamående eller ljuskänslighet). Vid färre dagar med smärta per månad pratar man om episodisk migrän – oavsett om anfallen kommer fyra gånger om året eller fyra gånger i månaden.

Vad som händer i kroppen

Vad det är som leder till ett migränanfall är inte fullständigt klarlagt, eftersom det är en komplex process. Men det finns teorier.

Migrän påverkar nerver och blodkärl

Forskare har konstaterat att det finns områden i hjärnstammen – förbindelsen mellan ryggmärgen och storhjärnan – som aktiveras genom smärtledande signalsubstanser vid ett migränanfall. Detta tros leda till att blodkärlen inflammeras och vidgas, vilket i sin tur orsakar migränhuvudvärk.

Svensk forskning har också visat att en inflammationsfrämjande signalsubstans som kallas CGRP (Calcitonin Gene Related Peptide) spelar en roll vid migrän. Vid ett anfall frisätter kroppen mer av CGRP och denna frisättning leder till en förändrad nervkänslighet i vissa blodkärl, kraftigt utvidgade artärer i hjärnan samt inflammationsreaktioner. De nya rönen kring betydelsen av CGRP vid migrän har gett upphov till utvecklandet av den senaste klassen av förebyggande läkemedel mot migrän.

Olika typer av migränbehandling

Eftersom ingen migränpatient är den andra lik bör även behandlingen vara individuellt anpassad. För att identifiera den behandling som passar dig bäst bör du ha en nära dialog med din läkare.

Akut och förebyggande behandling

Rent generellt skiljer man mellan akut behandling och förebyggande åtgärder när det gäller att behandla migrän.

• Om ett migränanfall redan är på väg inleds en akut behandling för att lindra smärtan och symtomen.
• De förebyggande åtgärderna ska förhindra att migränanfallen överhuvudtaget kommer, eller åtminstone minska anfallens frekvens.

Det finns olika metoder för att uppnå detta, som till viss del även går att kombinera. Det kan till exempel handla om avslappningsmetoder, regelbundna måltider eller uthållighetsträning.

Lär känna de utlösande faktorerna – och undvik dem

För att de förebyggande åtgärderna ska fungera är det avgörande att du känner till och undviker just de faktorer som orsakar din migrän. För att identifiera de utlösande faktorerna kan det hjälpa att skriva migrändagbok.

Utlösande faktorer, eller så kallade triggers, kan t.ex. vara:

• Vardagssituationer som överbelastning eller stress
• Avvikelser från den vanliga dygnsrytmen
• Hormonförändringar
• Vätskebrist

Läkemedelsbehandling vid migrän

Akut läkemedelsbehandling vid migrän

Som första steg vid ett migränanfall kan smärtstillande läkemedel som innehåller ibuprofen, paracetamol, naproxen eller acetylsalicylsyra ordineras av din läkare. Hjälper inte detta är nästa steg att prova triptaner. Dessa finns i tablettform, nässpray, stolpiller och injektionspennor. Din läkare kan även ordinera läkemedel som hjälper vid kraftigt illamående.

Förebyggande läkemedelsbehandling vid migrän

En möjlighet för att förebygga migrän är att ta hjälp av särskilda läkemedel, de kan ha stor betydelse för att förhindra och förebygga ett migränanfall. Vid medicinsk behandling tas det förskrivna läkemedlet regelbundet under en längre tid, oavsett dagsform, i tablettform eller genom injektioner.

Förebyggande behandling är lämpligt för patienter

• som drabbas av migränanfall fyra eller fler dagar i månader
• vars migränvärk inte svarar på akutmedicinering
• som inte kan få akut behandling på grund av biverkningar eller andra sjukdomar.

De läkemedel som traditionellt har använts mot migrän utvecklades från början för att behandla andra sjukdomar. Till dessa läkemedel hör bland annat antidepressiva medel, antihypertensiva medel (betablockerare) och antiepileptika. Det visade sig senare att dessa läkemedel även kan bidra till att reducera migränanfall. Däremot går det inte att i förväg säga vilka läkemedel som kommer att ha effekt på vilka patienter. Ibland måste man prova flera olika behandlingar för att hitta det alternativ som fungerar bäst och har störst effekt.

Det finns också en form av behandling som utvecklats specifikt för att förebygga migrän och ger framför allt hopp till de patienter som inte har blivit hjälpta av de tidigare behandlingsalternativen.

Ett bättre liv med migrän

Ibland kan även små förändringar bidra till att i alla fall tidvis slippa den onda migränspiralen och göra tillvaron lite lättare.

• Sätt upp mörkläggande gardiner eller persienner för att snabbt kunna stänga ute starkt solljus vid ett migränanfall. Som provisorisk lösning går det till exempel att hänga upp ett badlakan framför fönstret med hjälp av klädnypor.

• Ha alltid ett lätt mellanmål och vatten nära till hands – oavsett om du är på jobbet eller på språng för att hålla en jämn blodsockernivå. Hunger och vätskebrist kan nämligen också utlösa ett migränanfall.

• Skaffa en aktivitetsmätare/träningsklocka. Den kan motivera dig till regelbunden motion.

• Ordna din arbetsplats så att din kroppshållning blir så ergonomisk som möjligt för att undvika spänningar, framför allt i nacke och axlar.

• Bär bullerdämpande hörlurar om du är känslig för ljud. På så sätt minskar du ljudintrycken och visar samtidigt på ett hövligt sätt att du inte vill bli störd.

• Bär solglasögon med polariserande glas (tar bort ljusreflexerna) vid starkt solljus för att dämpa ljuskänsligheten.

Vardagstips för att minska smärtan

1. Skriv migrändagbok. Genom att anteckna smärtfria perioder, dagar med migrän och andra detaljer kan du identifiera utlösande faktorer och undvika dem framöver. Ofta identifierar man på det här sättet specifika matvanor, väderförhållanden eller vardagssituationer som kan orsaka ett migränanfall.

2. Ät och drick regelbundet. Tänk på att hålla regelbundna måltider. Att hålla en jämn blodsockernivå kan bidra till färre anfall. Tänk också på att dricka tillräckligt under dagen.

3. Tid för avkoppling. Det är viktigt att planera in tillfällen för avkoppling i vardagen, oavsett om det handlar om avslappningsövningar, meditation eller en stund med favoritboken. Om du föredrar att röra på dig för att koppla av kan du i stället ägna dig åt regelbunden uthållighetsträning. Det hjälper till att rensa tankarna och frisätter hormonet oxytocin.

4. Var lite egoistisk ibland. Om du känner att det ställs för höga krav på dig eller om du känner dig pressad är det viktigt att kunna säga ifrån.

5. Öva på att släppa taget. Försök att ta dagen som den kommer och att inte tappa fattningen när allt inte går precis som du har planerat. När allt kommer omkring är ingen perfekt. När man väl har insett det försvinner ofta den onödiga pressen i vardagen.

Att hitta balansen i vardagen

Små och enkla förändringar i vardagen kan bidra till att motverka den onda migränspiralen.

• Sund kosthållning
• Avslappning
• Mycket rörelse

Stress och migrän

Alla är vi med om olika situationer och omständigheter som vi upplever som stressande. Oavsett om det handlar om ekonomiska bekymmer, stress på jobbet, studiestress, tidspress, relationsproblem eller störande ljud, så finns det olika faktorer som skapar känslor av stress och press hos många.

Flera studier visar att stress är en viktig utlösande faktor för migrän, och en av de faktorer som oftast nämns som bakomliggande orsak. Däremot är det intressant att migränanfallen oftast inte förekommer under själva stressperioden, utan först när den pressande situationen är över. Ett typiskt exempel är migränanfall under helgen.

En arbetsvecka kan ofta bestå av stress, dåligt med sömn och många koppar kaffe. Under helgen släpper stressen, man sover längre och dricker kanske mindre kaffe. Denna omställning kan leda till ett migränanfall. Detta är ett exempel som även visar att det är en kombination av flera olika utlösande faktorer som aktiverar migränanfallet.

Kosthållning och migrän

Det är inte alltid så lätt att äta regelbundet och näringsrikt varje dag, det beror på hur ens vardag och jobbsituation ser ut. Men ett medvetet och framför allt regelbundet matintag kan bidra till att minska både smärtan och antalet dagar med migrän varje månad.

Regelbundna måltider

Genom regelbundna måltider förses hjärnan kontinuerligt med ny energi och på så sätt kan du må bättre och migränen lindras. Det är viktigt att äta frukost varje morgon för att få en bra start på dagen.

Träning och migrän

Träning och motion har stor betydelse för människors välbefinnande – det är vetenskapligt bevisat. Alla idrottsaktiviteter som känns roliga och välgörande och på så sätt bidrar till ökad livskvalitet är att rekommendera.

Motion leder inte bara till bättre kondition utan hjälper även till att minska vardagsstressen och rensa tankarna. Men lagom är bäst: Träningen får inte leda till överbelastning och skador.

Rensa tankarna

Lätt uthållighetsträning hjälper dig inte bara att rensa tankarna och öppna sinnet, det kan även lindra migränbesvären. Motion kan även ha stor effekt på migränanfallens frekvens och intensitet. Det beror på frisättningen av särskilda signalsubstanser och peptider, som lyckohormonerna serotonin och endorfin. Regelbunden uthållighetsträning gör hjärnan starkare och mer motståndskraftig mot migrän. Extremsport och styrketräning bör däremot undvikas. Den långvariga fettförbränningen i musklerna kan leda till blodsockerfall och energibrist i hjärnan, vilket kan aktivera ett migränanfall.

Vilka motionsformer är lämpliga vid migrän?

Det finns mängder av olika former av uthållighetsträning. Du avgör bäst själv vilken motionsform som passar dig. Prova dig fram.

Alla typer av rörelse påverkar välbefinnandet positivt. Till motion räknas även lättare vardagsaktiviteter som att ägna sig åt hushållsarbete, gå i trappor, promenera eller cykla.

Faktagranskad av: Neurolog Ulf Frejvall

NPS-SE-NP-00050 April 2022