Gemenskap främjar mentalt välbefinnande

Toby Chesters, Senior Director of Commercial Operations på Teva UK och huvudtränare för Sheffield Giants, en klubb för amerikansk fotboll, berättar hur viktigt kamratskap i ett lag och fysisk aktivitet är för det mentala välbefinnandet.

Välbefinnande handlar för mig om att veta att du ger 100 % av dig själv till vad det än är som är viktigt för dig. Det här är dock inte alltid lätt, eftersom livet är fullt av utmaningar och realistiskt sett kan vi inte vara på topp hela tiden. Omvärlden har lagt märke till detta faktum. Vissa mycket modiga idrottare har på senaste tiden uttalat sig mer och mer offentligt, vilket har hjälpt stresshantering och mental hälsa att få den uppmärksamhet de förtjänar.

Detta är något som verkligen behövs, särskilt med tanke på att mentalt välbefinnande traditionellt inte är något man pratar om. Men det måste inte vara så. Vi som samhälle måste vara mer öppna och accepterande och låta människor veta att de inte behöver möta sina hinder ensamma. Som huvudtränare för Sheffield Giants lag i amerikansk fotboll har jag själv sett den skada som kan uppstå om du tränger undan dina utmaningar. Tragiskt nog har vi till och med förlorat spelare i vårt lag som inte längre kunde bära dessa bördor själva. Så jag känner väldigt starkt för hur viktigt det är att inte sopa mental hälsa under mattan.

Fysisk aktivitet är det bästa för mig när det kommer till stresshantering. Endorfinerna som frigörs vid träning gör underverk för min balans och självkänsla. Jag ser också till att vara uppmärksam på min inre röst och att vara ärlig och snäll mot mig själv. Till exempel, om jag vet att jag är trött och att jag behöver en paus, noterar jag det och tar absolut den pausen. 

Som ackrediterad Mental Health First Aider på Teva vet jag hur viktigt det är att aldrig trycka undan stressignaler. Att gå ner sig hjälper aldrig någon. Innan jag låter mig komma till den punkten gör jag en förändring, gör något annorlunda, hur litet det än är. Det som fungerar särskilt bra för mig är att lägga undan den bärbara datorn och titta på tv med mina döttrar på sex och åtta år.

Amerikansk fotboll är ett annat kraftfullt utlopp för mig. Jag började engagera mig i lagidrott vid fyra års ålder. Nu vid 47 års ålder har jag hållit på i över 40 år, varav 30 har varit fokuserade på amerikansk fotboll – vilket inte är den mest populära sporten här i Storbritannien. Men jag älskar det. 

Att vara en del av ett idrottslag har haft en så positiv inverkan på mitt liv – inte bara för mitt fysiska välbefinnande utan också lika mycket, om inte mer, för mitt mentala välbefinnande. Det djupa kamratskap jag upplever på planen är inspirerande och motiverande. Engagemanget vi alla har att jobba tillsammans för att uppnå ett gemensamt mål är oerhört givande. 

Fotbollen och laget har alltid varit viktigt för mig, och det är till och med en integrerad del av vem jag är. Och ur en atletisk kontext, att vara en del av ett lag gör också underverk för att linda stress. Det finns inget som slår att ägna sig åt en fysisk sportaktivitet. Dessutom finns det också en känslomässig aspekt. På planen får jag perspektiv och kan lätta på allt som eventuellt tynger mig.

Fördelarna är många, och de finns inte bara på spelplanen. Det visar sig också i mitt yrkesliv. Även på jobbet, att samarbeta för en gemensam sak, se till att jag stöttar alla runt omkring mig så att de kan vara så bra möjligt och att veta att teamet kommer att prestera så mycket bättre när det finns ett ömsesidigt stöd. Allt detta tillsammans skapar en arbetskultur som är så mycket mer mänsklig, personlig och betydelsefull.

NPS-SE-NP-00081